Gissa vart jag sitter och skriver nu?
Jepp på Corazons rum, tillbaka lutad i hennes säng och skriver.
Nästan så man önskar att man kom hit ensam utan min kompis från Norge.
Så jag kunde få tid att bli mer romantisk med henne, hålla om henne och krama henne.
Vi har det skoj då.
Hon får mig att känna mig glad och lycklig, men samtidigt är jag smått trist, för jag vet att detta kan bli sista gången vi ses på hela tre år.
Skojigt värre, men jag ska inte tynga ner henne, vill inte få henne deppig.
Borde vara glad att jag kan se inn i hennes fina ögon och hennes härliga humör.
Jag vet att det är fel, men jag vill vara med henne, ensam....men det lär inte hända.
Men men, väntar jag länge nog kanske jag får kyssa henne på nacken.......
Nej nu ska ja va social.
Aulf Pederzeehn
lørdag 28. november 2009
Abonner på:
Legg inn kommentarer (Atom)
Ingen kommentarer:
Legg inn en kommentar